Den svenska skolan för nyanlända

skolverket.se

Grundskolan och fritidshem

För barn 7-15 år. Sidan går att skriva ut.

nyanlanda-grundskola-01.jpg

Det här är grundskolan

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. Det innebär att de flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Förskoleklassen är egen obligatorisk skolform och gratis för alla barn. Tanken är att förskoleklassen ska förbereda för barnets fortsatta utbildning.

Vem går i grundskolan?

Efter förskoleklassen, vid ungefär sju års ålder, börjar barn i Sverige grundskolan. Det är obligatoriskt att gå i grundskolan. Grundskolan består av nio årskurser.

För barn med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. I grundsärskolan finns däremot ingen förskoleklass. Många barn som ska gå i grundsärskolan kan först gå i en förskoleklass som hör till en grundskola, sameskola eller specialskola.

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan t.ex. för att de är döva eller har kombinationer av flera funktionsnedsättningar ska tas emot i specialskolan.

Så ser verksamheten ut

Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor i Sverige är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet. 

Varje grundskola har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exem­pel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.

De fristående grundskolorna är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala grundskolor.

Fristående grundskolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvud­mannen kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening.

Så sker betygssättningen

Terminsbetyg ges i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som undervisningen har behandlat. Slutbetyg ges i årskurs 9 i slutet av vårterminen. Det är med slutbetyget som man söker in till gymnasieskolan. 

En betygsskala med sex steg A – F tillämpas. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Betyget E står för ett godkänt resultat.

Om en elev haft stor frånvaro och betyg inte kan sättas då det inte går att bedöma elevens kunskaper sätts ett streck (-) i betygskatalogen.

Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en allsidig bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. 

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

I årskurserna då betyg inte ges ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas en gång per läsår. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och framåtsyftande planering.