Den svenska skolan för nyanlända

skolverket.se

Grundskolan och fritidshem

För barn 7-15 år. Sidan går att skriva ut.

nyanlanda-grundskola-01.jpg

Det här är grundskolan

Grundskolan är obligatorisk för alla barn från hösten det år de fyller 7 år och den är gratis. Grundskolan består av nio årskurser och skolplikten gäller under dessa nio år. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. 

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleven går i skolan. 

Vem går i grundskolan?

I Sverige börjar de flesta barn i årskurs 1 på höstterminen det år de fyller 7 år. Det är också möjligt att låta barnen börja det år de fyller 6 och vid särskilda skäl vid 8 år.

För barn med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. 

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan.  

Så ser verksamheten ut

Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor i Sverige är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet. 

Varje grundskola har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exem­pel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.

De fristående grundskolorna är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala grundskolor.

Fristående grundskolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvud­mannen kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening.

Så sker betygssättningen

Terminsbetyg ges i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som undervisningen har behandlat. Slutbetyg ges i årskurs 9 i slutet av vårterminen. Det är med slutbetyget som man söker in till gymnasieskolan. 

En betygsskala med sex steg A – F tillämpas. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Betyget E står för ett godkänt resultat.

Om en elev haft stor frånvaro och betyg inte kan sättas då det inte går att bedöma elevens kunskaper sätts ett streck (-) i betygskatalogen.

Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en allsidig bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. 

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

I årskurserna då betyg inte ges ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas en gång per läsår. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och framåtsyftande planering.